Ortsvandring är ett sätt att mötas och diskutera utveckling. Bredbyn är en av orterna.
Samverkan i bygderna - Bygdsam
I dagarna går projektet Bygdsam i mål efter en tvåårig projektperiod. Syftet har varit att stärka attityden gentemot landsbygden. När målsnöret kommit inom synhåll konstaterar projektledare Lena Lindström att syftet uppnåtts med råge och att det finns planer på en fortsättning.
Örnsköldsviks kommun går i fronten när det gäller att hitta samverkansprojekt för att utveckla kommunens olika delar. Sedan många år tillbaka verkar Cesam, centrum i samverkan, för att utveckla de centrala delarna av Örnsköldsvik. Där samarbetar näringsidkare, fastighetsägare och Örnsköldsviks kommun för att skapa och behålla en attraktiv stadskärna. Det har resulterat i två utmärkelser för Årets stadskärna (2001 och 2008). Nu har Cesam fått en uppföljare – Bygdsam. Det är ett samverkansprojekt för att utveckla landsbygden i kommunen.
– Det är viktigt att både stad och landsbygd får utrymme att utvecklas, slår Lena Lindström fast. Vi i Örnsköldsviks kommun har under flera år arbetat målinriktat för att uppnå detta.
Bygd och stad i balans
Det första projektet med Bygd och stad i balans, som pågick mellan 2012 och 2014 hade som mål att utveckla service på landsbygden med bland annat tio servicepunkter som resultat.
– Vi jobbade med lokala utvecklingsplaner, boendefrågor och integrationsfrågor. Stärkta nätverk och förändrade attityder blev också några av resultaten av det projektet. Vi lärde oss också att det var bra med projektledare från orten. Det ger identitet och igenkänning. Och att det även fortsättningsvis behövs koordinatorer ute i byarna. Det går inte att hinna allt med ideella krafter.
När flera drar åt samma håll
Utifrån utvärderingen som gjordes i det första projektet var målbilden att få till en långsiktig samverkansplattform mellan företagen, ideell sektor och kommunen det som kom att kallas Bygdsam, för de fyra serviceorterna med omland. De fyra
områdena är Nätrabygden, Anundsjö, Grundsunda och BLTG, det vill säga Björna/Långviksmon/Trehörningsjö/Gideå. Varje område har haft en egen projektledare. I Grundsunda har det varit Åsa Ringlöv som bor och driver företag i Husum.
– Det här är frågor som engagerat mig redan innan det första landsbygdsprojektet drog igång, berättar Åsa Ringlöv. Jag jobbar i flera av de ideella föreningar som finns här. Därför sökte jag det här uppdragen. Även om jag tycker vi har fått mycket gjort i de ideella föreningarna så gör det ändå stor skillnad att även få möjlighet att jobba med det på arbetstid. Det är lättare att snabbt på snurr på saker och ting, att få tag på folk och arrangera olika saker på dagtid.
Varje område är unikt och har sina respektive utmaningar. De har olika geografi, olika typer av företag på orten, historia med mera. Framgångsreceptet har varit att respektive bygd har fått komma med efterfrågan och kommunen har hjälpt till att hitta samverkansvägar framåt.
Nätrabygden var först ut med att bilda en ekonomisk förening och interimstyrelse, vilket är formen för det fortsatta arbetet.
De övriga tre områdena följde tätt efter.
I Husum fanns redan en aktiv förening, Grundsunda Framtidsgrupp, som arbetade med liknande frågor. Den ligger till grund för det fortsatta arbetet i området.
– Det här är en mycket bra början, säger Åsa Ringlöv. Vi har startat något bra att bygga vidare på. I Husum har vi till exempel kommit igång med en god dialog med företagarföreningen, vi har en driven styrelse på plats och vi är redo att jobba vidare med de frågor som känns angelägna för vårt område. Samtidigt pågår ett ständigt arbete med att få med fler på resan. För att få riktig effekt är det bra ju fler vi är.
Fortsatt samverkan är vägen framåt
Kommunen är en av tre parter i respektive Bygdsam. Som en start kommer varje Bygdsam-område få 250 000 kronor från kommunen under de tre första åren under förutsättning att även företag och föreningar går in och medfinansierar arbetet. Målbilden är att man efter tre år ska ha en 50/50 finansieringslösning mellan det offentliga och privata vilket innebär att kommunen fortsätter att gå in med lika andel pengar som företag/föreningar går in med tillsammans.
Bygdsam-områdena har tack vare projektet verktyg att arbeta vidare med, bland annat lokala utvecklingsplaner som arbetats fram i de båda projekten. De kan handla till exempel om fiberutbyggnad, infrastruktur, boende och kompetensförsörjning, besöksnäring med mera.
– Det är ett viktigt arbete och vi måste samarbeta för att nå framgång, säger Lena. Att samverka på det här sättet är något vi är bra på i Örnsköldsvik. Jag har inte sett att de jobbat på samma sätt någon annanstans i landsbygden, berättar hon. Däremot har andra kommuner kommit till oss på studiebesök för att se hur Bygdsam är tänkt att fungera. Vi hoppas på samma framgång med Bygdsam som vi haft med Cesam. Och nyckeln tror jag är att efterfrågan kommer från bygden själv, och hålls samman på, de orter som berörs.
